En viktig förutsättning för en framgångsrik idrottsutveckling är en jämställd idrott. Riksidrottsförbundet har i sin strategi 2025 inkluderat ett jämställdhetsmål för att säkerställa att det finns möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva och leda idrott. Någon som dagligen jobbar med jämställdhet inom idrotten är Shanga Aziz, en utav grundarna till Locker room talk. Locker room talk är en organisation vars syfte är att skapa ett jämställt samhälle där alla människor kan känna sig trygga och välkomna.
Locker Room Talk åker runt till idrottsklubbar i hela Sverige för att prata om jämställdhet och attityder med tränare och killar i åldrarna 10 – 14. De vill, kort sagt, “stoppa skitsnacket” i omklädningsrummet.
– Vårt uppdrag är att vi vill skapa en ny form av manlighet där killar vågar vara sig själva. Vi träffar dem utifrån ett program där vi ses i deras omklädningsrum ungefär 20-30 minuter innan deras träning börjar. Det gör vi en gång i veckan under åtta veckors tid. Målet är framför allt att lyfta olika perspektiv som har med manlighet att göra så att ungdomarna kan få verktyg som gör att de vågar vara sig själva, säger Shanga Aziz, en av grundarna av Locker room talk.
Organisationen mottog 2017 Zlatans nyinstiftade pris på Fotbollsgalan, “Number Ten”, för sitt arbete med Locker Room Talk. Då var man faktiskt bara inne på sitt andra verksamhetsår då konceptet ursprungligen startades som ett skolprojekt året innan. För när det var dags att starta ett UF-företag ville Shanga och kompisen Rogerio Silva göra något som de brann för, samtidigt som de ville göra skillnad, på riktigt.
– Under samma tid skrevs många artiklar om en gruppvåldtäkt som hade skett vid den här tiden. Många män hade kommenterat, och framför allt kritiserat, att som kvinna “får man skylla sig själv om man har för kort kjol på sig eller om man inte var tydlig med att säga nej”, berättar Shangha, och fortsätter:
– I samma veva var det också presidentval i USA och en av kandidaterna ursäktade sitt kvinnoförnedrande uttal med att det bara är “Locker room talk”. Allt detta förde oss tillbaka till den tid vi spenderat i omklädningsrummet. När man tränar med de äldre grabbarna så är snacket väldigt annorlunda än när man tränar i ett pojklag. Plötsligt börjar folk kalla varandra för nedvärderande ord, man slår varandra med handduken och man pratar illa om tjejer och HBTQ-personer. Risken blir att man som ung kille vill bli en del av det där. Där någonstans kände vi att detta vill vi vara med och ändra på i vårt arbete.
I sitt arbete vill de lyfta fram viktigt värdegrundsarbete. De vill sprida “den nya manligheten” och bidra till att skapa goda värderingar hos unga killar.
– Vi är väldigt försiktiga med att “den nya manligheten” inte ska bli en ny mall. Den nya manligheten innebär att det inte finns några förväntningar på hur du ska vara utan du får välja själv – men det som genomsyrar begreppet är schyssta attityder. Du kan vara kille på 1000 olika sätt. Det enda vi vill ha som gemensam nämnare är schysst snack, schyssta attityder och respekt för varandra – allt det där andra är upp till en själv att bestämma.
Att det blev just lagidrotter som dem åker runt till kan dels förklaras av deras egna bakgrund inom idrotten, men kanske också att just lagidrott ofta präglas av grupptryck. Ett grupptryck som kan skapa stor press på hur man bör vara som kille.
– Psykologerna Matthew Oransky och Celia B Fisher har gjort ett projekt där de forskar på snacket i omklädningsrummet. De kom fram till att det finns en koppling mellan att snacka illa om kvinnor och HBTQ-personer med ett gäng grabbar i ett omklädningsrum, och det våld som vi ser mot kvinnor i samhället idag. Så snacket stannar inte där. Det stannar inte i hur man pratar utan det leder till värderingar som i sin tur blir till handlingar.
Hur kom det sig att ni valde att satsa på just åldern 10 -14 år?
– När vi drog igång vårt arbete så började vi med att utbilda i ungefär 2 timmar. Vi stod framför 12 åringar och pratade om normer, samhällsstrukturer och jämställdhet och de förstod ingenting. Då insåg vi att vi behövde förändra vårt program. Vi testade med blandade åldrar. Vad vi såg var att med äldre killar tog det ganska lång tid att få fram budskapet och vi tror att det beror på att de äldre redan har fördomar kring den här frågan – den är väldigt laddad. Vad vi har märkt, egentligen utan någon saklig grund utan utifrån våra egna erfarenheter, är att ju yngre killar vi träffar desto mindre fördomar har de om den här frågan. Vi kikar redan nu på att träffa killar som är yngre än 10 år för vi kan redan nu har vi märkt att vi har en del utmaningar även med 14 åringar – även de har byggt upp en del fördomar och vill vill ha ett förebyggande arbete.
