Skip to main content

Svensk idrott står inför en mycket spännande utvecklingsresa. Många av de kanslier vi idag ser runt om i vårt avlånga land är på väg mot en ny era där kanslier byts ut mot sportkontor för att kunna tackla de utmaningar globalisering och kommersialisering för med sig. Så, hur gör man denna övergång rent praktiskt? Och hur ser vi till att alla huvudpersoner rör sig i samma riktning? Martin Carlsson-Wall delar med sig av sina viktigaste tips från sin forskning inom området.

Detta är den andra delen om det moderna sportkontoret. I den första delen berättade Martin Carlsson-Wall om vad är det modernt sportkontor är och bakgrunden till det hela. Läs den här!

Hur gör man kanslier till mer attraktiva arbetsplatser?

Först behöver man skapa en prestationskultur på kanslierna. Idag pratar man ofta om eldsjälar, vilket är helt rätt – hjältar och hjältinnor ska självklart hyllas för sina insatser! Baksidan av detta ord är dock att det framstår som att personen i fråga gör ett tråkigt jobb, utan att vara självisk. Detta vill vi få bort! Man måste skapa en kultur där det inte anses vara “schysst” att sätta sig på kansliet utan där man ska platsa för att få sitta där. Därtill måste kanslier bli mer framåtlutade. Vi tänker fräscha, öppna lokaler där det känns trevligt att arbeta. Ett väldigt konkret förslag är att varje kommun bör ha ett Idrottens Hus med fräscha lokaler där kanslister från flera olika föreningar kan sitta och arbeta tillsammans.

Vilka steg skulle du säga är de viktigaste för att börja resan mot ett modernt sportkontor?

Man måste börja i det lilla och börja problematisera sin egen organisation. Alla kanske inte måste gå över helt till att vara ett modernt sportkontor men man måste diskutera och prata om det. Utöver det har vi två konkreta tips:

  1. Ändra språkbruk. När man säger sportkontor så låter det mer framåtlutat än idrottskansli. Stor kraft ligger i det språk vi använder. Dock måste man ha respekt för att det tar tid – språk kommer driva förändring men inte över en natt.
  2. Man måste bestämma att man ska bli mer av en hybrid. I just vår förening kanske det räcker att vara 20 % kommersiell och 80 % ideell, men vi kan inte kompromissa på att vi måste ha lite av varje. Vi måste se framåt. Hur fort vi springer framåt bestämmer vi själv.

Hur ser man till att få alla med sig på banan när man möter sådan förändring?

När man kommer in i en ny tid med nya utmaningar så är det lätt att bli defensiv och gå tillbaka till gamla banor. Det är inget konstigt utan snarare naturligt. Här är det viktigt att jobba proaktivt med förankring. Om resan från idrottskansli till modernt sportkontor går för snabbt finns det en risk för att viktiga eldsjälar slutar. Det vill vi inte! Om någon vill gå en annan riktning måste man ha verktyg och motivation för att få även denna med på visionen. Var tydlig med att vi nu börjar en ny utvecklingsresa för svensk idrott. Denna resa handlar om att göra bokslut och fira hur fantastiskt svenskt föreningsliv har varit. Efter bokslutet måste vi inse att vi är inne i en ny tid och sedan ta oss vidare därifrån. Vår och andras forskning visar på vinsterna med att se sig själv som en hybrid. Det måste bara var upp till varje förening att själv bestämma takten.