Föreningsvän

Lagkassor är en välförankrad del av svenskt föreningsliv. Många mindre grupper har någon typ av egen ekonomisk verksamhet. Kanske hanterar en ledare eller lagförälder gruppens pengar vid organisation av försäljningar, resor, läger eller lagkvällar, som inte nödvändigtvis drivs på föreningsnivå. Men trots att lagkassan är ett utbrett koncept, råder det ofta oklarhet i hur lagkassor ska hanteras och uppfattas. Hur klassificeras de rent juridiskt? Hur förhåller de sig till bokföring och andra regler, och såklart – hur ska man som förening på bästa och enklaste sätt organisera och hantera lagkassorna? De lyckade lagkassornas gemensamma nämnare Kunskapen och regleringen av lagkassor har ökat avsevärt under de senaste åren, både från myndigheters håll men också från föreningars. Kanske är det just eftersom många föreningar börjat uppmärksamma oklarheter och svårbedömda frågor kopplat till ämnet. Ekonomi är i många sammanhang en viktig och känslig fråga, och ideella idrottsföreningar där budgeteringen ofta är tajt är…

En grundplåt i varje idrottsförening är det ekonomiska stödet som staten delar ut. Det kan kännas övermäktigt att navigera bland regler, byråkrati och deadlines, särskilt om du fått din förenings LOK-stödshantering framför dig för första gången. Läs vår guide och bli en expert på några minuter!  Allmänt om LOK-stödet I Sverige finns nästan 20 000 idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet, med totalt strax under 3 miljoner människor anslutna. Som en av Sveriges största folkrörelser, med konstaterat positiv inverkan på samhället, ville Staten hitta ett sätt att uppmuntra den verksamheten. 1999 beslutade Kulturdepartementet att stötta Sveriges föreningsliv genom ett statsbidrag, baserat på en förenings aktiviteter och antalet ledare och deltagare på dessa. Det blev Lokalt Aktivitetstöd, i folkmun LOK-stödet. Under 2019 sökte cirka hälften av RF-anslutna föreningar, 10 544 styck, LOK-stöd för ett sammanlagt belopp om drygt 534 miljoner kronor. Denna summa berör endast det statliga LOK-stödet och det finns många andra…

Att vi det senaste året ställts inför fler utmaningar än någonsin förut är det nog många som kan skriva under på. För idrottsvärlden har det inneburit krav på att snabbt ställa om och förändra strukturer som byggts upp och hängt kvar, under väldigt lång tid. Men det har också inneburit möjligheter att tänka kreativt och jobba på banbrytande sätt som kanske aldrig annars hade kommit i dagen. Vi har pratat med Brommagymnasterna som jobbat frekvent med att testa nya koncept, inte minst under det senaste året när de ibland flera gånger i veckan fått hitta alternativa vägar att bedriva verksamheten på och samtidigt följa restriktionerna.  Brommagymnasterna är en av landets största gymnastikföreningar med närmare 4000 medlemmar och har en lång historia. Med cirka 130 grupper innebär det både bredd och spets, och mängder av engagemang i och runtom Västerort i Stockholm. Men storleken kommer också med sina utmaningar. Att få…

Alla föreningar har en värdegrund, eller ledord, eller en ambition om en föreningskultur som de aspirerar att uppnå. Två föreningar, Alvik Basket och Brommagymnasterna, bestämde sig för att väcka sin värdegrund till liv, få ledarna att verkligen tänka efter och se till att värdegrunden blev mer än bara ord på papper. Deras lösning? Ord på papper. Idén om brevet föddes hos köpcentret Bromma Blocks, handelsplatsen i de gamla flyghangaren precis invid Bromma flygplats. Bromma Blocks har sedan tidigare stöttat båda föreningarna och ville under 2019 göra en riktad insats i att hjälpa dem med deras värdegrundsarbete. Detta var inte första gången som någon bestämde sig för att skriva ett brev till en yngre version av sig själv, men den här gången blev det ett verktyg för två stora föreningar att få sina ledare att reflektera kring sin egen roll i verksamheten och vilket långvarigt inflytande de har över sina unga…

Sociala medier är ett av vår tids största uppfinningar, och använder man dem på rätt sätt kan man få enorm räckvidd. Men som idrottsförening är det inte alltid helt lätt att veta vilken väg man ska gå. Vad ska man prioritera, hur skapar man engagemang och vad skiljer sig mellan att kommunicera som förening och företag? Det har vi frågat Marcus Modéer, f.d. frilansjournalist och numera medie- och informationsansvarig på IFK Göteborg, men också ideellt engagerad som bland annat ledare (och kaffekokande fotbollspappa).   Att idrott väcker känslor är ingen hemlighet. De allra flesta har ett favoritlag som man hejar på i medgång och motgång, och det är inte särskilt ovanligt att engagemanget reflekteras långt bortom det. Det gör idrotten speciell enligt Marcus. – Kommunikation handlar om att informera, engagera och förklara. Som idrottsförening behöver man inte alltid berätta historien om sig själv och övertyga på samma sätt som man…

Om Håkan LarssonNamn: Håkan Larsson Yrke: Professor i idrott med inriktning utbildningsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Särskild kompetens inom bland annat genus. Projekt i urval: Forskning och samarbeten med RF, bland annat kring jämställdhetsmålen och Strategi 2025. Tidigare GIH:s representant i Centrum för idrottsforsknings styrelse. Idrottsengagemang: Friidrottare och friidrottsledare på både ideell och professionell nivå. . Håkan Larsson, som är professor i idrott vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, har ägnat en stor del av sitt liv åt idrott. Inte bara har han forskat, undervisat och publicerat uppmärksammat material om idrott och jämställdhet– han har också ett förflutet som aktiv och ledare inom friidrott på såväl professionell som ideell nivå. Trots att han bedrivit forskning om jämställdhet i många år, eller kanske precis därför, vet Håkan att vägen mot en jämställd och inkluderande föreningsverksamhet inte alltid är spikrak. Många föreningar ser jämställdhet som något positivt och eftersträvansvärt, men…

För snart fyra år sedan klev Angelica Hjorth Ståhlgren in med huvudet före i Sätra Sportklubbs styrelse. Som ordförande dessutom. På agendan stod saker som att locka fler medlemmar till en förening som verkar i ett område där föreningsliv inte är en självklar del av kulturen, ge alla möjlighet att delta oavsett ekonomiska förutsättningar och samtidigt hålla verksamheten flytande. Utmaningar som tidvis kan kännas som att man tagit sig flera liter vatten över huvudet, men också ge en känslan av att man gör skillnad på riktigt. Angelicas första tid i styrelsen bestod mest av att lära känna föreningen och dess medlemmar. Och trots att medlemsantalet inte var högre än cirka 200 personer fanns det organisatoriska problem. – För allmänheten hade vi samma klubbemblem på bröstet. Men egentligen var föreningen tydligt uppdelad i senior- och ungdomsverksamheten. Två olika organisationer i samma förening. För att samla föreningen började styrelsen arbeta för att…

Att förhandla om träningstider, kämpa för nya redskapsrum och hitta nya sätt att använda sina idrottshallar – samtidigt som man drömmer om nya träningsmiljöer – är vardag för många idrottsföreningar. Daniel Glimvert är anställd på Gymnastikförbundet för att hjälpa föreningar att få tillgång till ändamålsenliga anläggningar. Han arbetar flitigt med att hjälpa föreningar hitta bra sätt att samarbeta med kommuner och att forma framtidens idrottshall. – Vi hjälper till med att ta fram olika sorters verktyg som ska vara till hjälp när föreningen försöker påverka kommunen att bygga fler idrottshallar. Det handlar väldigt mycket om idrottspolitik – att hitta vägar in och att påverka på ett bra sätt.  Målet med arbetet är att hjälpa Sveriges gymnastikföreningar att få tillgång till anpassade och utvecklande träningsmiljöer.  – Vårt arbete riktar sig både mot specialhallar och vanliga idrottshallar, men vi ser idag en ganska bra tillväxt av just specialhallar. Så just nu ligger…

Girls In Sport grundades i Umeå 2015 av Lucy Rist och Jenny Lidqvist med syftet att skapa bättre möjligheter för flickor och kvinnor i idrott och bidra med mångfald. Detta vill man åstadkomma genom att arbeta praktiskt på flera nivåer med verktyg och metoder, framtagna för att skapa bättre förutsättningar.  För att åstadkomma förändring, både vad gäller att stärka och utveckla individen, samt för att skapa ett positivt och inkluderande samhällsklimat, används därför idrotten som ett verktyg. Sedan fem år tillbaka har de drivit - och driver - därför ett antal olika projekt för att bemöta och arbeta med samhällsproblem.  Girls In Sport gör detta genom att testa nya angreppssätt i partnerskap med flertalet aktörer som delar organisationens värderingar, från såväl privat- som offentlig sektor. Organisationen samarbetar också med idrottsföreningar, företag, skolor och andra organisationer.  Läs mer om projekten och samarbeten Girls In Sport strävar efter att “flytta fokus från…