Många föreningar i vårt avlånga land strävar efter ett gott idrottsklimat där fair play premieras, jämställdhet är en självklar faktor och alla vågar vara sig själva. Att skapa detta klimat kräver att man aktivt arbetar med skapa sunda värderingar. Vi har pratat med Shanga Aziz, grundare av Locker room talk, om hur man på ett enkelt sätt kan inkludera värdegrundsarbete i sin vardagliga verksamhet.
Detta är den andra delen om Locker room talk. I den första delen berättade Shanga Aziz om deras arbete och organisation. Läs den här!
När Locker room talks utbildare väl är på plats i omklädningsrummen arbetar man enligt vad man kan kallar “Locker room talk-metoden”. Metoden har man själv tagit fram då man tidigt insåg att idrotten saknade tydliga verktyg för just detta ändamål.
– Visst, det fanns en del filmer och texter om att det är viktigt om att jobba med den här frågan, men väldigt lite material om hur man ska göra. Så vi tog fram en egen metod, vilket innebär att vi träffar killarna i omklädningsrummet ungefär 20-30 minuter innan träningen börjar och gör olika övningar.
Utbildarna träffar killarna en gång i veckan under åtta veckors tid. Övningarna består i mångt och mycket av saker som ungdomarna känner igen från idrotten.
– Det kan exempelvis vara vanliga övningar som man gör i svensk idrott, vanliga uppvärmningsövningar, som vi fyller med utbildning om jämställdhet. Under första träffen lär vi känna varandra. Om vi träffar en fotbollsklubb får killarna lära oss trixa med fotbollen. Om vi träffar vi en hockeyklubb får de lära oss åka skridskor – bara fokus på att lära känna varandra. Sen bygger vi vidare.
Ett stort fokus hos Locker room talk är innovation och nytänkande. Arbetsmetoden uppdateras kontinuerligt och anpassas efter ny forskning och ny teknik, för att ge bästa möjliga resultat. En utav de senaste tillskotten i metoden är användningen av VR-teknik.
Efter 6 veckor får killarna ta på sig ett par VR-glasögon. De kliver då in i ett omklädningsrum och får se hur skitsnacket kan utspela sig
– Efter 6 veckor får killarna ta på sig ett par VR-glasögon. De kliver då in i ett omklädningsrum och får se hur skitsnacket kan utspela sig, för att därefter öva på hur man kan säga ifrån på ett schysst sätt. Så övningarna är väldigt blandade. Just VR-tekniken tycker jag är väldigt häftig!
Med sitt arbete försöker de ta fram verktyg som ska underlätta värdegrundsarbetet. Shanga menar att deras handbok aldrig kommer vara färdig – den ska uppdateras kontinuerligt. Han menar dessutom att de verktyg man tar fram ska vara så konkreta som möjligt, eftersom idrottsvärlden i mångt och mycket bygger på ideella krafter.
– Verktygen ska egentligen göra jobbet åt dig. De måste vara så konkreta och tydliga att du som tränare inte ska behöva tänka på hur du ska utbilda dina spelare på kvällen – allt ska vara fixat. Så långt vill vi komma.
Utmaningen ligger i att skapa en organisation där jämställdhet är en självklarhet. Det absolut viktigaste är att börja prata om de viktiga frågorna och att inkorporera värdegrundsarbetet i den vardagliga verksamheten.
– Alla våra pass är väldigt enkla: vi har ett ämne med två övningar och övningarna utförs under 15-30 minuter. Oavsett om det rör sig om individuell idrott eller lagidrott så kan man som tränare välja ut ett ämne som man tycker är viktigt och som har med jämställdhet att göra, ta fram två övningar och köra dem en kvart innan träningen börjar. Då gäller det att vara tydlig med att träningen börjar så fort vi kliver in i omklädningsrummen och kör våra övningar. Det är uppenbart att om vi har en grupp där alla mår bra så presterar vi bra – så då har ju faktiskt träningen börjat redan när vi pratar om värderingar.
Att anpassa sitt språk kan vara en viktig faktor när de gäller att nå ut till ungdomarna. Det är något som Locker room talk har funderat och experimenterat mycket med.
Istället för jämställdhet eller förväntningar på killar använder vi påhittade regler – ord som en 10 åring förstår.
– Vi har strukit över alla ord som machokultur, patriarkat och alla de ord som vanligtvis dyker upp när man pratar om jämställdhet. Istället för jämställdhet eller förväntningar på killar använder vi påhittade regler – ord som en 10 åring förstår. När vi säger påhittade regler så har killarna full förståelse, men så fort vi säger normer då blir det väldigt klurigt. Så orden är hur viktiga som helst – framför när det kommer till tränarna. Om en tränare exempelvis skriker spela inte som en kärring till sina spelare, så kopplar de något kvinnligt till något negativt. Det blir i sin tur värderingar och fördomar. Så de ordval man använder är helt avgörande skulle jag säga.
Tränare och vuxna är många gånger barnens stora förebilder. Hur de agerar har stor påverkan på barnens uppfattningar och hur de kommer agera ute i världen.
Vad vill du skicka med för meddelande till alla dessa vuxna?
– I första hand tror jag att du som tränare måste börja med dig själv. Framför allt är det viktigt att fundera på hur man snackar. Om jag säger spela inte som kärringar så skapar det faktiskt värderingar hos killarna – det vet vi idag enligt den forskning som finns. Fundera då på “vad är det egentligen jag vill säga?”. Vill du kanske säga skjut lite hårdare? Det får man säga som tränare! Det är okej att sätta och press och utmana men skjut lite hårdare är inte detsamma som spela inte som kärringar. Så tänk över dina ordval och fundera på vilka ordval som bara lever kvar utan att du reflekterar över det.
– Jag tror även det är viktigt att lyfta fram och uppmärksamma när det händer något positivt. Många tränare är duktiga på att stanna upp en träning och säga “nu såg vi att Kalle gjorde en jättedålig pass” eller “Kalle gjorde en jättebra pass”. Det är desto mer sällan en en tränare stannar upp och säger “såg ni nu hur Kalle gjorde en high-five med Emil? Det är ett sätt vi vill jobba på i vårt lag”. Det är där värdegrundsarbete kommer in. Om du som tränare menar allvar med de här frågorna måste du lyfta fram värdegrundsarbetet på exakt samma sätt som allt annat inom sin idrott. Då kommer killarna också tycka det är viktigt.